torsdag, december 11, 2008

Windsurf - Coastlines

Att 2008 producera slow motion-disco som blickar ut över, och försöker låta som, oceanen känns väl inte bara lite typiskt. Att sedan göra det under namnet Windsurf, kalla sitt debutalbum Coastlines och pryda det med en solnedgång är ju i det närmsta parodiskt. Den så kallade ny-baleariska scenen börjar på många sätt närma sig hårdrocken vad gäller typiska uttryck, de germanskt klingande bandnamnen, blodsdyrkandet och fantasyomslagen är bara utbytta mot bandnamn som innehåller minst två vokaler som följer varandra, vattendrag och färger i låttitlarna samt de där typiska solnedgångarna som dyker upp i parti och minut. I och för sig är ju detta föga förvånande för en genre som påstås ha uppstått på Ibiza.

Ena halvan av Windsurf, Daniel Saxon Judd, gjorde redan under förra året ett namn för sig på de böljande blå då han under aliaset Sorcerer släppte det drägliga albumet White Magic. På Coastlines befinner vi oss, inte helt chockerande, i samma kölvatten men genom att denna gång kombinera sin kärlek till havsdjupen med solklara melodier så når albumet ett steg längre än sitt plastsyskon White Magic. Liksom Quiet Village så verkar duon ha bläddrat i skivbackarna som gud glömde men musiken i sig är långt ifrån lika samplingsorienterad. Istället så framstår det som att Windsurf har utformat en egen form av ctrl+c och ctrl+v genom att se och lära. Här finns stycken som skvallrar om dub och baktaktsgung medan det andra gånger låter som om Jean Michel Jarre gått med i flottan. I Light As Daylight bjuds det dessutom på sångnummer och det lyckade resultatet beskrivs bäst som en blandning mellan ett helt vanligt Studio, ett tequila sunrise-drickande Junior Boys och en Trentemøller insmord i kokosolja.

Windsurf - Pocket Check

1 Comments:

Blogger BK Templet said...

Tack för att du valde att smörja in Trentemöller i kokosolja och inte Junior Boys. Det hade kunnat bli lite läskigt.

11 december 2008 kl. 10:34  

Skicka en kommentar

<< Home