söndag, februari 11, 2007

Panda Bear

Jag skall inleda med ett relativt kontroversiellt indie-statement: jag tycker inte om Animal Collective. Ja, det är faktiskt sant, trots att jag kan medge individuellt starka spår har jag aldrig direkt sett storheten i ”Feels” eller ”Sung Tongs”. Annorlunda är det med Noah Lennox’s soloprojekt Panda Bear, som jag förvisso också till en början hade ett ganska trassligt förhållande till. Panda Bears fullängsdebut ”Young Prayer”, som är reflektioner över Lennox’s nyss bortgångne far är en krävande skiva, ett farväl, eller en slags dödsmässa om man så vill. Efter några genomlyssningar växer den sig dock till en helt otrolig skiva. Panda Bear bygger upp hypnotiserande ljudlandskap och de namnlösa låtarna fungerar utmärkt tillsammans i sin helhet. Däremot har jag svårt att tänka mig att de skulle fungera som enskilda låtar. Så om du vill bekanta dig med ”Young Prayer”, vänligen bekanta dig med hela skivan. Nästkommande album, ”Person Pitch”, kommer att släppas på Paw Tracks den 20:e mars. Det är ytteligare en stark fullängdare, och den har mer inslag av elektronik, även om den liksom ”Young Prayer” baseras på Lennox mjuka akustiska gitarrer och fina falsettsång, som tycks vara sjungen ur någon slags avgrund. För er som tyckte att fjolårets Grizzly Bear-skiva var snygg men relativt innehållslös (som jag) är det här ett mycket trevligare alternativ. Visst, det kanske är en något orättvis jämförelse, men man kan finna vissa likheter deras ljudbilder emellan.

Panda Bear - Comfy In Nautica (Zshare)

2 Comments:

Blogger guy said...

"Bros" helt otrolig lat, kandidat till arets. Skivan ar underbar! Men da ar jag ett stort fan av Animal Collective ocksa da... Speciellt Feels.

12 februari 2007 21:38  
Anonymous Anna said...

Jag gillar inte heller Animal Collective. De "är" liksom ingen känsla, om du förstår vad jag menar? Kanske Panda Bear är bättre?

16 februari 2007 13:25  

Skicka en kommentar

<< Home