Pop Levi

Vi har alla dagar då vår hjärna inte riktigt orkar anstränga sig mer än nödvändigt, dagar då vi föredrar Aftonbladet före Svd, Gardell före Dagerman och vissa av er kanske Nutley före Bergman. Ofta råkar dessa dagar heta just söndag och det är sådana dagar man ibland behöver Pop Levi som idag får vara frontfigur för det vi kan kalla för utfyllnadsmusik: musik som snurrar några varv i våra iPods men som vid årets slut kanske inte återfinns på våra topptjugo-listor. Hey Willpower och Jim Noir är två bra exempel från förra året, alltså musik som är medryckande och lättlyssnad och som känns bekant redan vid första genomlyssningen.

Pop Levis skiva "The return to form black magic party" innehåller en rad direkt medryckande stycken som minst sagt påminner om Marc Bolans utflykter i T.Rex och har melodier som fastnar i huvudet, hur hjärndött det än känns att gå runt och nynna "I need a pick me up pick me up pick me up pick me up uppercut" så har det ändå sin charm. Ponera att jag varit 17 och året varit 1972, då hade antagligen en Pop Levi-poster hängt i mitt pojkrum men nu råkar det vara 2007 så han får helt enkelt nöja sig med min kärlek i någon vecka men får finna sig i att vara bortglömd när Malmsjö ringer in 2008.

Pop Levi - Skip ghetto (zShare)