söndag, september 02, 2007

Beirut - The flying club cup

Ja vad ska man säga? Med etablissemangets skyhöga förväntningar på sina axlar stövlar Zach Condon vidare i Europa och vinner landområde på landområde. Att han sedan gör det med en finess sällan skådad detta årtionde gör ju inte saken sämre. Jag kan inte annat än kapitulera och lyfta på hatten, The flying club cup är nämligen även det ett fabulöst album.

Balkaninslagen har fått ta några steg bakåt medan franska chanson- och cabaretinfluenser armbågat sig in med allt vad det innebär, fast som lyssnare kännare man igen sig. Condons stämma är fortfarande en klar lysande stjärna som guidar oss framåt i vad som får ses som ett lite ljusare alster, därmed inte sagt att Beirut kandiderar som gäster på Allsång på skansen nästa år men det är inte lika avgrundsdjupt nu som det stundom var på Gulag orkestar. Dock griper det fortfarande tag i mig på samma sätt och när albumets grande finale briserar ut i ännu en Beirutsk slow-motion hymn så inser jag återigen varför jag lyssnar på musik. Samma sak händer i inledande Nantes, efterföljande A sunday smile hänför, nedtonade The penalty likaså och när Owen Pallet gästsjunger i Cliquot så är det bara att inse: Beirut har gjort det igen. Det enda jag önskar nu är ett Sverigebesök. Alternativt att svensk folkmusik blir Condons nästa inspirationskälla.

Beirut - A sunday smile (högerklicka, spara som)

3 Comments:

Anonymous Hugo said...

The Flying Club Cup ska väl inte vara ute förrän i oktober? Anar jag illegal nedladdning?

2 september 2007 16:47  
Blogger oskar. said...

Din intuition är fullkomligt korrekt. Vem kan hålla fingrarna i styr när det vankas sådana här kolossläckor?

2 september 2007 17:19  
Blogger emilio said...

haha, rätt kul att någon kommenterar det NU. allt annat här följer ju verkligen releasekalendern. :) skivan är för övrigt skitbra! särskilt de inledande spåren. mmmh

3 september 2007 03:39  

Skicka en kommentar

<< Home