torsdag, december 20, 2007

Intervju: Throw Me The Statue

Scott Reitherman är en av personerna bakom utmärkta skivbolaget Baskerville Hill och dessutom en utomordentlig låtskrivare under aliaset Throw Me The Statue. I somras intervjuade vi hans nära vän och skivbolagskompanjon Sam Beebe i Black Bear och nu har vi äran att få publicera en intervju även med Scott.

Vem är Throw Me the Statue? Hur och när startade du bandet? Vad motiverade dig?
Under 2004 tog jag en kurs i elektronisk musik där den största prövningen bestod av att utstå de tråkiga lektionerna, men som också ledde till att jag skapade fyra låtar. De två sista handlade om en anka och en fisk och efter att ha spelat in dem började visionen om ett helt album växa fram. Just då ville jag bara ägna mitt liv åt att skriva musik. Jag hade precis upptäckt The Microphones och började bli besatt av Phil Elvrum och hans inspelningar, vilka påverkade både min syn på livet och konsten.

Så jag flyttade norrut för att starta ett skivbolag med Sam Beebe (som gör musik under aliaset Black Bear). Det kändes som ett steg tillbaka eftersom jag dessförinnan hade gått i en bra skola och tagit min magisterexamen i Sociologi. Jag hade dessutom inget band och inte heller något namn på mitt musikprojekt. Throw Me the Statue var titeln på ett blandband som jag gjorde till en tjej något år tidigare. Det var ett bra namn och ingenting som kunde placeras in i något särskilt fack enbart på grund av namnet.

Kan du beskriva en typisk dag för dig? Arbetar/studerar du vid sidan av musiken?
Jag vaknar vid 7.30, tar en dusch och matar katten. Jag pendlar en halvtimme till jobbet, ett stort företag utanför Seattle. Jag åker hemåt på eftermiddagen, kommer hem och packar ner de beställningar vi fått in till Baskerville Hill under dagen. Jag skriver ett personligt meddelande på nästan varje paket jag skickar iväg och vid 17.30 lägger jag dem på brevlådan. Därefter är jag flexibel, ibland kanske jag och min flickvän grillar med några vänner. Ibland övar jag med bandet eller går på krogen.

Hur skriver du dina låtar?
Jag brukar skriva låtarna i sovrummet med en akustisk gitarr och min gamla keyboard. Musiken och melodierna kommer alltid först, därefter texten. Ofta utgår jag från en bra låt som jag sedan försöker imitera. Damon Albarn beskrev det här arbetssättet väldigt bra när han sade: "att skapa popmusik handlar mestadels om att veta vem man ska lyssna på och därefter kunna imitera det".

Vilken av dina låtar är du mest stolt över?
Jag blir glad när låtar som jag haft i huvudet ett tag genomgår en dekonstruktionsfas och därefter byggs upp till den slutgiltiga versionen. För mig är det värdefullt att inte vara alltför kär i sina låtar, utan att man har förmågan att slita isär och bygga upp dem igen emellanåt. Det var precis så det gick till när jag skrev Lolita. Det är också roligt när låtarna börjar leva sitt eget liv och blommar ut till någonting mycket bättre än vad man väntat sig. Ungefär så var det med titelspåret Moonbeams.

Vilka är dina största influenser?
Jag influeras av många andra artister. Emellanåt kan jag göra en väldigt lång lista, men ibland känns det som om det bara finns en handfull personer som gör musik som tilltalar mig. Jag inspireras också mycket av visuella artister i mitt skrivande. Jag tycker mycket om de foton och skulpturer som Vic Muniz skapade. Jag uppskattar även att titta på Superstudios teckningar och foton. Fotografier av Heidi Johansen är också en inspirationskälla. Hon bor i Oslo och gjorde omslaget till min skiva. Jag såg hennes bild Tessa Diving och hörde av mig till henne för att få använda den. Hon var snäll nog att tillåta det utan att ha hört särskilt mycket av min musik.

Hur ser dina framtidsplaner ut?
Jag är ivrig att komma igång med inspelningen av nya låtar ganska snart. Den här gången vill jag göra det med bandet för att få ett fylligare sound och mer energi. Jag skulle också vilja ge mig ut och resa, få bo någon annanstans för ett tag. Kanske i Skandinavien, jag skulle väldigt gärna bo i Stockholm. Jag har varit i Köpenhamn och älskade det! Jag blev faktiskt nästan arresterad i Malmö, men som tur var löste det sig. Jag vill gärna turnera så förhoppningvis kan jag få uppleva de nordligare breddgraderna utan att behöva köpa en lägenhet först.

MP3:
Throw Me The Statue - Young Sensualists

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

kul med en intervju! läser varenda ord ni skriver. tack för alla tipsen grabbar!

20 december 2007 20:42  

Skicka en kommentar

<< Home