Misophone - Where has it gone, all the beautiful music of our grandparents? It died with them, that's where it went

Det är sällan som något kommer från ingenstans och drar undan mattan under ens fötter. Förra årets främsta exempel på detta var Windmill som med sin emotionella berg- och dalbana satte min värld i gungning. För någon vecka sedan hade jag privilegiet att uppleva detta igen, denna gång var det duon Misophone som hjälpte mig på traven. Med ett tilltalande omslag som enda referens sökte jag upp deras myspace-sida och föll fullständigt pladask för deras hopkok till musik.

Bandet består av M. A Walsh och S. Herbert, två herrar från helt olika skolor. Herbert behärskar lite mer än tjugo instrument medan Walsh skriver texterna och står för mer osedvanliga ljud, sång och banjo. De har spelat tillsammans i lite mer än fem år och albumet Where has it gone, all the beautiful music of our grandparents? It died with them, that's where it went är deras tionde album på det stora hela men det allra första som, via Kningdisk, får distribution i ordets klassiska bemärkelse. Deras tidigare album har hållits hemliga för världen eller helt enkelt delats ut till främlingar i deras brittiska hemstad Carlisle.

Hela deras katalog är egenproducerad och det vilar således en påträngande d.i.y-känsla över albumet som allra mest får ses som en mix av influenser. Många gånger kretsar ljudbilden kring ett eller annat stränginstrument och får mig, både en och två gånger, att tänka på storheter som Beirut och Neutral milk hotel. På det stora hela låter det lite som om Badly drawn boy stängt in sig i ett kök tillsammans med en sjörövare och en zigenare för att där försöka sig på att skapa något i stil med The Kinks Muswell hillbillies. Men det finns något mer i Misophones musik vilket jag har svårt att sätta fingret på. Det känns som att två poler möts, att nytt blandas med gammalt och att något komplicerat genomförs på ett barnsligt enkelt sätt. Hade jag uppmärksammat detta album när det släpptes i fjol hade det med stor sannolikhet platsat på topp tio. Sanna mina ord.

Misophone - The sea has spoken