When the clouds

Jag är inget fanatiskt fan av myspace utan betraktar communityt mer som ett behagligt komplement till mitt mer traditionella musiklyssnande. Då och då dyker det däremot upp någon eller några som förvandlar mina sporadiska besök till högst frekventa, emellanåt även maniska. Det senaste halvåret har min myspace-fäbless stavats When the clouds, en italiensk hemlighetsmakare som gör utsökt elektronisk ambient. Bakom det något kryptiska aliaset döljer sig Francesco Galano, som enligt egen utsago egenhändigt börjat producera musik efter år av studier i ämnet.

Något album finns ännu inte att tillgå utan än så länge får man hålla till godo med hans sparsmakade utrymme på myspace. Men det är väl värt ett besök. För mig har det blivit en vana att någon gång i veckan gå in och lyssna igenom hans skira lilla katalog och låta mig sjunka in i de atmosfärer hans ljudlandskap målar upp. Känslan ligger inte långt ifrån de polaroider han bifogar och det är även via dem han kommunicerar och tar avstamp. För mig blir det lite av en tripp nedför minnenas allé då det hela påminner mig om min barndoms röda sagoband och dessas tillhörande blädderböcker. Kanske är det bara jag men emellanåt tycker jag mig höra någon form av indikation på att det är dags att byta blad. Eller i det här fallet bild...

Ps. When the clouds har kontrakt med 9.12 records och kommer inom en snar framtid släppa någon form av debut. Tills dess kan man lyssna här. Ds.