torsdag, mars 20, 2008

M83 - Saturdays = youth

Årets mest efterlängtade skiva är äntligen här. Och jag talar inte om den omtalade fjärde skivan från My Bloody Valentine utan om det nya alstret från Kevin Shields okrönte efterträdare, Anthony Gonzalez som under namnet M83 är tillbaks med sin femte fullängdare (Digital Shades vol. 1 inräknad). Efter att ha varit och fingrat i Brian Enos domäner med ambientvolymen Digital Shades Vol. 1 är Gonzales på Saturdays = Youth tillbaka med den nugaze som till större delen formades i och med 2005 års praktverk Before the dawn heals us.

Med singeln Coleurs antyddes att innehållet på nya skivan skulle anta mindre traditionella låtstrukturer och även om den housiga åtta- minutaren bjuder på snygga beats ska jag medge att jag ett tag var inställd på att Gonzalez inte skulle lyckas överraska mig igen. Naturligtvis var denna inbillning fullkomligt onödig. Coleurs är nämligen låten som sticker ut på Saturdays = Youth, och då främst genom att den inte riktigt hör hemma och är något plattare än det övriga materialet, som till stora delar är mer traditionella poplåtar. Skivan kan ses som en hyllning till den ström av shoegazeband som dök upp och förgyllde tillvaron för alla popsnören någon gång när åttiotal tackade för sig och blev till nittiotal. Uppbackad av producenten Ken Thomas är det inte särskilt märkligt att Skin of the night och You Appearing påminner om av samme man producerade Cocteau Twins. I fantastiskt medryckande Graveyard girl, som också är en kommande singel kan man med lite god vilja höra hur Gonzales förvaltar arvet efter bröderna Reid. Mot slutet av skivan levereras i vanlig ordning en av M83's mest tilltalande kvaliteter, pianodrivna ballader noggrannt förpackade i svävande Badalamenti- mattor. När man har nått det skedet har man förmodligen redan tappat andan åtskilliga gånger över vilket musikaliskt geni Anthony Gonzalez är. Och man vill bara lägga sig i ett mörkt rum och trycka Skin of the night på repeat i all oändlighet. Var det något jag glömde säga?

Jo, just det. Jag älskar m83.

m83 - Skin of the night

6 Comments:

Blogger Tatti said...

Var lite skeptisk först men den växer. Nu kan man få tag på nya Cut Copy också, den växer den med.

20 mars 2008 kl. 23:29  
Blogger BK Templet said...

tatti: Ja, ha dock inte hunnit med cut copy än, just nu ockuperar m83 och sun kil moon min vardag. Men varför var du egentligen skeptisk till saturdays = youth?

20 mars 2008 kl. 23:35  
Blogger Tatti said...

I see. Hm jag vet inte jag gillar egentligen Dead Cities... bäst. Var lite skeptisk mot det poppigare soundet, men efter ett par lyssningar så måste jag säga att jag gillar den som fan, den och In Ghost Colour passar väldigt fint ihop.

20 mars 2008 kl. 23:43  
Anonymous Anonym said...

Tycker det här är det bästa M83 har gjort.

23 mars 2008 kl. 08:32  
Blogger Madeleine said...

när kommer my bloody valentines 4e skiva då? berätta för mig;)

27 mars 2008 kl. 10:53  
Blogger BK Templet said...

eddie: Tycker nog trots allt att Before the dawn heals us är i stort sett omöjlig att bräcka. samtidigt har jag svårt att rangordna skivorna inbördes, eftersom alla är av så extremt hög kvalitet.

madeleine: Det kan man nog aldrig riktigt vara säker på. Men Kevin Shields har i varje fall hävdat i intervjuer att den ska dyka upp i slutet av 2008. Vi får väl se hur det blir med den saken!

28 mars 2008 kl. 09:09  

Skicka en kommentar

<< Home