tisdag, mars 25, 2008

Pacific! - Reveries

Kanske har det att göra med Fredrik Virtanen. Jag minns hur stolt han var över att ha upptäckt något två veckor innan alla andra och att han marknadsförde dem med en så svulstig självgodhet att han framstod som vilken Gustaf Norén som helst och som om det vore han själv som skrivit låtarna. Det kan även ha att göra med att de till hälften består av Whyte seeds-medlemmar, eller det fula omslaget till Sunset blvd. Hur som helst har Pacific! inte haft det lätt i min värld. Jag avfärdade dem som skräp redan innan jag lyssnat och trodde mig ha att göra med några mediokra Tough alliance-eftersläntrare. Ännu en duo som förälskat sig i havet och som Sveriges enade journalistkår gjort till sina yorkshireterriers. Med skotskrutiga plädar och namnprydda halsband. Vad fan, de har ett utropstecken i bandnamnet. Ni måste förstå mig här. Det hela gick så långt att jag under några veckor i januari bojkottade alla varor som färdats till sverige via stilla havet. Men jag hade fel. Jag ber om ursäkt. Reveries är faktiskt helt okej. Ibland till och med riktigt bra.

Mer än något annat så låter albumet som två frusna svenskars drömmar om solsken och stränder. Sextiotalet silat genom ett sjuttio- och åttiotalsfilter. En ljusblå dunjacka. En bulamössa och en deciliter längtan. Kanske till och med en fondvägg med palmer på. Och fyra backar vinyler, en tequila sunrise och lite bröderna Wilson. Göteborg verkar vara en romantikernas stad, jag kanske borde flytta dit för att tina upp mitt stenhjärta. Kanske har det att göra med maracasen i Disappear, eller banjon i Sunset blvd, eller det humoristiska i att introt till Runaway to elsewhere låter som Freestyles Vill ha dej. Jag är i vilket fall som helst övertygad. Jag ska försöka att inte göra om samma misstag igen. Och Fredrik Virtanen får vurma hur mycket han vill, så länge det är kring band av samma kaliber som Pacific!. The Studio har äntligen fått några att kasta macka med.

Pacific! - Sunset blvd (Avalon remix) (Eftersom ni lite mer förnuftiga människor lyssnat er trötta på originalet)

5 Comments:

Blogger m.a.ö said...

Vi har tydligen vandrat samma väg... Lyssnade på reveries för första gången på allvar för dryga veckan sedan, och den var ju inte skit som jag trodde.
Fick en liten Taken By Trees deja vu.. Hon fick samma behandling i somras som Pacific! fick nu.

25 mars 2008 kl. 12:56  
Anonymous Anonym said...

Jag gillar er blogg väldigt mycket! Får många bra tips och så. Skulle ni kunna tipsa om fler bloggar i ert stuk eller bra musikhemsidor ni vet om?

25 mars 2008 kl. 16:54  
Anonymous Anonym said...

nemändå, jag hittade länkarna till höger!

25 mars 2008 kl. 17:00  
Anonymous Anonym said...

Visst är det kul med alla country-inslag - en skiva som växer! Men den blir nog aldrig någon jättefavorit...

25 mars 2008 kl. 17:52  
Blogger Stefan said...

Nä, jag köper verkligen inte den här hypen alls. Visst, det låter inte direkt som TTA, men det känns bara som ett försäljningsknep numera att ägna sig åt den hypade (och sjukt uttjatade) genren "yachtrock". Det här är inte ens bra, bara platt. I min värld i alla fall. Bra remix-postning dock.

26 mars 2008 kl. 08:58  

Skicka en kommentar

<< Home