Ghost in the Water - Tooth

Jag är lite utav en ordfetischist. Jag tycker om att smaka på ord, vrida och vända. Ibland är det ordets ljud som lockar medan andra fascinerar på grund av bokstavskombinationen. Ett utav de töntigaste ord jag dras till är engelskans ghost och jag kan egentligen inte förklara varför. Det handlar antagligen till stor del om h:ets säregna placering efter g:et och det fina vokalljudet som följs av den plötsliga avslutningen st men det handlar säkert även om ordets betydelse. När jag var liten fann jag spöken ytterst fascinerande och det har väl hängt kvar. Jag brukar dock inte fascineras av så laddade ord. I vanliga fall handlar det om helt ordinära saker som skyffel, jalusi och bro.

Ordet ghost's dragningskraft betyder i musiksammanhang ett tvångsmässigt undersökande av artister och titlar som innehåller ordet. Detta fick mig för några veckor sedan att ramla över bandet Ghost in the Water (även fast jag inte gillar ordkombinationen), en Minneapolis-duo bestående av de äkta makarna Mandy och Nathan Tensen Woolery, som visade sig producera ypperligt vemodig pop. Debutalbumet Tooth (även det ett fascinerande ord) passade alldeles utmärkt in i mitt tillfälliga slackerliv då parets snygga duetter minner om storheter som Postal Service och Björk. Som bäst blir det, så klart, när de finfina trummaskinsarrangemangen får samsas om plats med stråkar och klara melodier. Lyssna bara på I'm Not Afraid of Falling, den finaste Postal Service-flirten sedan Tender Forever. Ibland är det bra att falla för frestelsen.

Ghost in the Water - I'm Not Afraid of Falling