Nico Muhly - Mothertongue

Nu är Mothertongue här, uppföljaren till Nico Muhly's vackra debut Speaks Volumes som släpptes på Bedroom Community för ett par år sedan. Muhly har under årens lopp samarbetat med en rad tunga namn. På debuten anlitade han Antony Hegarty att sjunga in avslutningsspåret Keep in touch, han har flugit till Island flera gånger för att spela piano åt Björk och har skapat arrangemang tillsammans med sin monster- producent Valgeir Sigurðsson åt bland andra Sam Amidon och Bonnie Prince Billy. Det råder med andra ord ingen tvekan om att Nico Muhly är en av de mest framträdande unga kompositörerna just nu.

Mothertongue kretsar kring tre stycken som Muhly komponerat för tre olika vokalister: Abigail Fischer, Helgi Hrafn Jónsson och slutligen Sam Amidon, vars album All is well gjorde några av dagarna mer uthärdliga för mig i vintras. Albumet bygger på ett koncept om människans röst och dess former. Detta blir mycket tydligt redan i inledande titelstycket Mothertongue där Fischers röst och dess olika nivåer står i centrum. Gamla telefonnumer, serienummer och andra slags koder som nyttjas i vår vardag blir upplästa med en enorm intensitet och för harmonierna framåt tillsammans med stråkar, pianon och sång. Brusten elektronik ger en otroligt snygg inramning till styckets fyra spår som tillsammans med Sam Amidon's avslutande stycke The only tune faller mig fullständigt i smaken. Något svårare är det för Jónssons Wonders att lossna men kanske är det bara en fråga om mer speltid. Efter några intensiva dagar med Mothertongue kan jag ännu en gång till ljudet av Sam Amidon och isländskt valkött i avslutande The only tune: III. The only tune konstatera att detta är en av årets märkligaste och absolut starkaste skivor. I varje fall i min bok.

Lyssna på ett urdrag från Mothertongue här.