Rudi Arapahoe - Echoes From One To Another

Det har varit lite väl tunnsått med kvalitativ ambient i år, förutom Jacaszek och Tape så har det varit snålt med artister jag fallit handlöst inför. Visst har alster från Muhr och Library Tapes fått tämligen mycket speltid men det var inte förrän någon månad sedan som jag fick min första rejäla aha-upplevelse i genren för i år. Anledningen stavas Rudi Arapahoe, vars debutalbum Echoes From One To Another lyckas nå en sällan skådad nivå där knaster-electronica á la Fennesz blandas med akustisk doom i stil med genrens tungviktare Deaf Center.

Mörkret ligger tungt över albumets atmosfär men det handlar inte enbart om vemod och tandagnisslan utan mer sakrala inslag slår an en ljusare ton samtidigt som undflyende pianoinslag skänker en kontrasterande skönhet. Att lyssna på Rudi Arapahoe är många gånger som att försöka flytta vatten från en behållare till en annan med händerna som enda verktyg. När man tror att man greppat kärnan tar albumet en ny vändning och sakta sipprar vattnet genom fingrarna. Ibland för att nya inslag introduceras. Ibland för att de känns högst tveksamma, som de få gånger då en kvinnoröst tillåts läsa lyrik över musiken. I de situationerna vacklar det ganska grovt och det ack för välkända pekoralstupet känns inte alls långt borta. Lyckligtvis pågår eländet bara i ett tiotal sekunder.

Däremot är det just röstinslagen på Conversation Piece som får låten att lysa lite klarare och dess upprepade textrad inger en tröstande känsla som antagligen inte infunnit sig annars. När det kommer till stämningsskapande och kontraster är Arapahoe lite av en mästare men han får gärna hoppa över diktandet nästa omgång. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge tills dess. För Echoes From One To Another är i vilket fall som helst ett utav årets mest intressanta debutalbum.

Rudi Arapahoe - To Gather Flowers