Women - S/t

Kvinnor. Det fantasilösa bandnamnet gjorde mig till en början något avskräckt. Väntar ännu en postpunksdoftande sydstatshistoria med slentrianmässiga elgitarr-pålägg in i all oändlighet? Lätt att tro, men man ska inte misstänka medlemmarna i Chad VanGaalen-producerade Women för något så trivialt. Deras självbetitlade debut är nämligen ett smörgåsbord fullsmackat med det bästa ur den något bortglömda men alltid så välbehövliga gitarrcentrerade indierocken.

Mest uppseendeväckande på deras debut är de förskräckligt snygga och förförande gitarrslingorna, och med sången placerad en bra bit bak i ljudbilden axlar de ofta en viktig och melodiös roll. I Lawncare exempelvis, bjuds vi på en släpig Panda Bear-influerad stämma som ju längre och längre låten fortskrider övertas av ett finfint gitarr-riff och slutligen sakteligen kvävs helt av noise. Woodbine är ett instrumentalt stycke Our Sleepless Forest-väggar och leder elegant fram till skivans mest direkta poplåt, Black Rice. Brian Wilson är närvarande i egenskap av både melodi- och sångstil och det är omöjligt att ogilla den hjärtskärande falsetten i refrängen. I Shaking Hand visar man upp sin absolut största gitarrfiness och fan om inte både Tom Verlaine och Doug Martsch sätter sin Diet Coke i halsgropen när de hör de taggiga gitarrerna i introt, om låten någonsin skulle nå dem vill säga. De nämnda låtarna och en handfull fler är vid det här laget anledning nog för er alla att införskaffa detta alster.

Women - Shaking Hand