onsdag, september 17, 2008

Eleanoora Rosenholm - Älä Kysy Kuolleilta, He Sanoivat

När jag besökte Finland i samband med ett skolprojekt i somras roades jag stundtals av de lustigheter som man som svensk lätt uppmärksammar i det finska språket. Viking blir Viikinki och drinkkupong blir drinnki-kuponki. För att dra det hela till sin spets använder man ordet dippi för att beteckna den gräddfilsbaserade sås vi i Sverige är bekanta med som dipp. Det finländska språket föreföll således vara en slags rövarspråksvariant på svenska och projektgruppens stackars finskspråkiga medlemmar fick för detta utstå en rad skämt och billiga smädningar.

När jag för någon dag sedan passade på att få låttitlar hos Eleanoora Rosenholm och Paavoharju översatta med hjälp från en finländsk kompis skämdes jag lite. Musikaliskt sett har nämligen det finska språket, trots alla tvivel, gjort sig hur bra som helst i den karga experimentella ljudmiljö som präglat de många intressanta artister med hemvist i detta grannland i öst. Och det har väl knappast undgått någon att finska är det creddigaste språk man kan nyttja på den alternativa musikscenen i år. Senaste släppet att foga till inflytelserika bolaget Fonal Records präktiga stall är den andra skivan från Eleanoora Rosenholm, Älä Kysy Kuolleilta, He Sanoivat, som ungefär kan översättas med Fråga inte de döda, sa de.
Det är lätt att tro att det rör sig om ett soloprojekt, men Eleanoora Rosenholm startades upp som en trio. Med sin twistade elektropop fick skivans nio spår genast mycket snurr i min ipod och de senaste dagarna har jag kommit fram till att de dessutom kompletterar varandra mycket bra. Här finns självklara pophits som Tammen Varjossa och Ambulanssikuskitar som man börjar tycka om med en gång. Här finns fantastiska Bolly Palkkionmetsästäjä där dämpade gitarrer, spoken word och en futuristisk Mr. Miyagi som grymtar och backas upp av fantastiska Blade Runner-synthar. Som om inte detta vore nog så bjuds det på ytterligare en handfull bra låtar innan säcken knyts igen med finstämda Suljetun Osaston Astronautti. Då är det bara att medge att Finland de senaste åren varit betydligt mycket intressantare än Sverige, åtminstone musikaliskt sett.

Eleanoora Rosenholm - Bolly Palkkionmetsästäjä

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

låter ju sjukt bra det här, tack. Tänker på en finländsk kate bush.

Calle

22 september 2008 00:30  
Blogger niklas said...

calle: Det är ingen särskilt dum liknelse! Ja, den här är riktigt bra.

22 september 2008 08:38  
Anonymous Anonym said...

Är helt hooked nu på finsk popmusik, vilka andra finska skivor kan ni rekommendera, på fonal tänker jag mig ? Och tack för en jättebra blog, alltid en fröjd att komma in här.

26 september 2008 15:17  

Skicka en kommentar

<< Home