Ballboy - I Worked on the Ships

Jag kan inte riktigt förklara varför, men sedan en tid tillbaka har jag varit fullt övertygad om att det skotska popbandet Ballboy tagit ner skylten och slutat göra musik. Jag blev med andra ord ganska förvånad, och glatt överraskad, när de för någon månad sedan släppte en ny skiva. Denna gång har man övergett sitt tidigare skivbolag SL Records och släpper nu istället på egna etiketten Pony Proof Records. Efter att ha lyssnat in mig på nya skivan är jag väldigt glad att jag hade fel. Bandet, som pga. de ärliga texterna ibland beskrivs som en snällare och gladare variant av Arab Strap, har nämligen nämligen spelat in ett väldigt fint album. Kanske till och med det starkaste hittills, vilket inte säger så lite med tanke på föregångarna A Guide For The Daylight Hours och Club Anthems kvalitet. Som vanligt blandas sprudlande poplåtar (Cicily och We can Leap Buildings and Rivers, but Really we Just Wanna Fly) med mer eftertänksamma och stillsamma ballader (Above the Clouds the Sun is Always Shining och Disney's Ice Parade). Hälften av nöjet med Ballboy brukar vara frontmannen Gordon McIntyres texter, vilket är fallet även denna gång. På ytan ser han visserligen ut som en vanlig småbarnspappa, men när det gäller att skriva melankolisk popmusik är det få som slår honom på fingrarna.

Ballboy - Godzilla vs The Island of Manhattan (With You and I Somewhere in Between)