Skansros - Drömmen om Skansros EP

För några veckor sedan fick vi ett elektroniskt brev från en herre som tyckte att vi borde kolla upp ett band vid namn Skansros. Tveksamt inställd, som jag ofta är när det gäller bifogade mp3:or, lyssnade jag med ett halvt öra och två sluttande ögobryn på titelspåret till Göteborgsbandets debut-ep men jag fann mig förvånande nog fyra minuter senare tämligen förtjust. Bandets ytterst svenska framtoning påminde mig om de där åren då jag med hull och hår svalde all pop på svenska som hanterade ämnen som utanförskap, sprit, tonår och misslyckade förhållanden. Minnesbilder från ett studentrum i Flogsta 2004 med Peggy Lejonhjärta (vad hände egentligen med dem?) spelandes i bakgrunden dök upp från ingenstans. För även om det är relativt fånigt så måste man ibland tillåta sig att kontemplera över vad som varit och falla för saker som egentligen inte hör hemma här och nu.

Skansros har egentligen inget med mitt liv att göra just för tillfället men samtidigt kan jag inte annat att falla för hur de paketerar sina låtar. Två av ep:ns tre spår saknar regelrätt utstakade refränger och det åtta minuter långa inledningsspåret är, både text- och musikmässigt, en resa mot vad jag förmodar kommer bli lite av ett allsångscrescendo. Göteborgstraditionen trogen så luktar det mer Smiths än fesk av Felix Anderssons texter och de tillåts ta lite mer plats än vad vi kanske är vana vid när det gäller svenska band. Det hela känns ganska befriande då man slipper lyssna till partier fyllda av onödigt "call and response"-dravel och bababapapadododo-sväng.

Om Arcade Fire-Win vuxit upp i Mölndal och varit förtjust i tweedkavajer och en viss Morrissey så hade det kanske låtit ungefär så här. Skansros och Arcade Fire har åtminstone en svärta och ett röstläge gemensamt. Vi får se om Felix Andersson också blir förtjust i kyrkorglar.

Här kan man ladda hem Drömmen om Amerika.
Se dock till att leta upp ep:ns två andra låtar också, de är bättre.