torsdag, oktober 02, 2008

TV on the Radio - Dear Science

Det här gillar jag med Dear Science:

1. Att albumet heter Dear Science, jag antar att de bara bytt ut God mot Science. Sådant tycker jag är kul.

2. Att det finns lugna fina låtar, till exempel Family Tree och Stork and Owl, som man kan titta på himlen till och kanske tänka på hur det var att vara barn eller hur det kommer blir när man är fyrtiosju och sitter på en altan med gamla vänner (som kanske är nya nu eller kanske inte ens finns).

3. Att Tunde Adebimpe sjunger finare än någonsin. Att hans röst pendlar mellan bergatrollsmörker och änglafalsett är ungefär lika fascinerande som att vissa djur kan återfå armar eller ben de blivit av med i till exempel slagsmål med andra djur.

Det här gillar jag inte med Dear Science:

1. Omslaget är inget vidare. Deras tidigare album har väl kanske inte heller förtjänat att ramas in men det här är ovanligt tråkigt.

2. Att låtarna är alldelles för raka. Jag hinner inte ens gå vilse i dem förrän jag hunnit tröttna. Ibland tror man att man lyssnar på Bloc Party. Och det vill ingen göra. Inte ens din flickväns bror.

3. Red Dress är en hiskelig låt som får mig att vilja kasta sten på Jack Russell-terriers och småfåglar. Jag tittar hellre på Pirates of the Caribbean-trilogin än att behöva lyssna igenom de tio första sekunderna av den låten en gång till.

Summering: Som helhet så är jag relativt neutralt inställd till TV on the Radio anno 2008. Dear Science är en ganska slät historia som jag varken vill rosa eller risa. Möjligen en mellanskiva. Det får framtiden avgöra. Roligare än så blir det inte.

Här kan man lyssna.

2 Comments:

Anonymous Anonym said...

Ibland är det skönt att det inte är svenska kritiker som håller i taktpinnen. Inte lika som föregångaren, men ändå en av årets bästa skivor.

2 oktober 2008 kl. 10:16  
Blogger oskar. said...

Ja det kan du ha rätt i men jag har svårt att se den på någon årsbästalista. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till den. Den bara finns. Lite som trösklar och Hasse Aro, jag skulle inte sakna dem om de en dag upphörde att existera.

Family Tree dansar jag gärna tryckare till vilken dag som helst men Red Dress förstår jag inte varför du gillar. Jag tycker den är fruktansvärd. Hade jag varit tvungen att sätta ett betyg hade det antagligen blivit fem av tio. Inte dåligt. Inte bra. Lite som jag kände för In Rainbows. Jag kan i teroin förstå varför det är bra men det fungerar inte i praktiken och därför vill inte hjärnan slå några frivolter. Jag vill gärna att den ska göra det.

2 oktober 2008 kl. 11:08  

Skicka en kommentar

<< Home