onsdag, november 19, 2008

Deastro - Keepers

Döm inte hunden efter håren. Varje år släpps åtminstone ett fantastiskt album med gräsligt omslag. Förra året var det Animal Collective, för några år sedan var det Khonnor. I år verkar det som att Deastro tar hem pokalen och man kan fråga sig hur tankegångarna gick innan det definitiva beslutet togs. Att placera en fritt svävande treögd hardemon som reser genom en airbrushad intergalaktisk ändtarm på omslaget av ett album är väl kanske det mest tveksamma någon fått för sig att göra sedan Isaac Brock ålderskvoterade in Johnny Marr i Modest Mouse.

Deastro, eller Randolph Chabot som han egentligen heter, har sedan tolvårsåldern pysslat med musik och ljudinspelning och har med hjälp av sina egenhändigt producerade skivor och ep:s gjort sig ett namn på Detroits diy-scen. Keepers är lite av ett uppsamlingsheat över det han gjort hittills och benämns bäst som en introduktionskompilation för oss som inte tagit del av det han spelat in under sina tio år som aktiv. Typiskt nog för ungdomar i norra USA så har Deastros föräldrars källare fungerat som studio och Keepers genomsyras således av en intim heminspelningskänsla. Deastro pendlar mellan att sjunga för dammtussarna i källarhörnen och stoftet i yttre rymden, emellanåt är han tyst som om han vore just Khonnor, andra gånger väsnas han som om han vore M83.

Helhetsintrycket av albumet blir tämligen spretigt och det märks att det spelats in under längre tid då det handlar om en artist som sakteliga funnit sitt eget uttryck. Influenserna verkar skiftande och det är intressant att fundera över vad Randolph spisat på kammaren när han filat på specifika låtar; The Shaded Forests skvallrar om Patrick Wolf, Michael, The Lone Archer påminner om Mew medan Leah's Daughter The Giraffe låter som om Broadcast slagit sig ihop med Le Loup. Albumets framtoning må vara lite kollageartad men hyser ändå ett skimmer som lockat mig till enträget lyssnande den senaste veckan. För att vara en artist som inte ens släppt en regelrätt debut så är detta helt fantastiskt bra. Jag förstår varför Ghostly fått upp ögonen för honom. En ordentlig debut dyker upp i början av nästa år och nya singeln Parallelogram släpptes förra veckan. Mer om det senare. Plocka nu först och främst upp Keepers, det kommer att göra er gott.

Deastro - Michael, The Lone Archer of The Woods

Deastro - Light Powered

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

Tack för en otroligt bra rekommendation. Jag har suttit och lyssnat på det här albumet väldigt mycket de senaste dagarna. Ibland är det tur att man läser den här bloggen.

24 november 2008 kl. 00:05  

Skicka en kommentar

<< Home