fredag, november 21, 2008

School Of Seven Bells - Alpinism

Man kan lätt få intrycket att skivbolaget Ghostly International lyckats övertala oss till en temavecka där vi uppmärksammar deras senaste släpp. Tyvärr har vi inte sett röken av varken pengar eller gratisexemplar, utan det råkar bara ha blivit fokus på dem under veckan som gått.

För en knapp månad sedan släpptes School Of Seven Bells debutalbum Alpinism som har blivit ett hett samtalsämne lite varstans. Framgångarna stannar dock inte där utan man har också fått äran att turnera genom USA tillsammans med Anthony Gonzales i M83, något som säkerligen inte är till bandets nackdel. Trion har sitt ursprung i Brooklyn och består av tvillingsystrarna Deheza samt Benjamin Curtis som tidigare huserat i Secret Machines. Konstellationen är drygt ett år gammal och förenas av sin kärlek till drömsk elektropop med inslag av shoegaze. Att bandmedlemmarna lyssnat flitigt på både My Bloody Valentine och Cocteau Twins får nog betraktas som en ganska trist, men ändå kvalificerad, gissning. Man lyckas dock bra med att stå på egna ben och i sina bästa stunder är denna skiva en fantastisk upplevelse. Half Asleep, For Kalaja Mari, Connjur och My Cabal är utmärkt shoegazepop där den stämningsfulla sången samspelar med ljudmattorna på bästa tänkbara vis. Det finns dock lite för många spår som passerar förbi utan att man noterar dem för att skivan som helhet ska kunna klassas som riktigt bra. Förhoppningsvis får vi höra mer av bandet framöver och nästa gång hoppas jag på lite bättre skärpa genom hela skivan.

School Of Seven Bells - Half Asleep

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Härlig blogg du har!

21 november 2008 kl. 18:20  
Anonymous Anonym said...

Jag tänkte bara ta något tillfälle i akt att få ut ordet: Årets bästa svenska skiva 2008 gar gjorts av Ossler. www.myspace.com/ossler

Kan någon i lämplig position se till att boka en spelning åt karln?

21 november 2008 kl. 20:44  
Anonymous Anonym said...

Håller helt med i resonemanget kring School of 7 Bells. Lovande, men icke mer.

Christoffer: Kul att du slår ett slag för Ossler. Hans skiva är bra. Man ska inte alls tänka på Wilmer X. (Förlåt att jag skrev bandnamnet, Pelle.)

21 november 2008 kl. 22:19  
Anonymous Anonym said...

Ja, vissa bra höjdpunkter, men många spår går "obemärkt" förbi. Psykadeliska och tråkiga.

23 november 2008 kl. 15:22  

Skicka en kommentar

<< Home