lördag, juni 13, 2009

Pomegranates - Everybody, Come Outside!

Den här recensionen borde egentligen ha skrivits för ganska länge sedan. Dels med tanke på att det är nästan två månader sedan Pomesgranates släppte sitt andra album Everybody, Come Outside! och dels med tanke på att det med bred marginal kvalificerar sig som ett av årets mest beroendeframkallande. Cincinnati-kvartetten gör galenpannepop som gränsar till perfektion och är oerhörd svår att släppa taget om när man väl låtit sig introduceras. Deras fascination för frenesi för tankarna till brittiska Los Campesinos även om en korsning av Flaming Lips och Arcade Fire, som gruppen beskrivits som på annat håll, kanske ligger närmare sanningen. Bandets musik är extremt melodiorienterad och drömmen om att skriva den perfekta refrängen finns ständigt närvarande. Vissa gånger kan jag känna mig lite matt efter att ha tagit mig an denna energisprakande skiva, men de allra flesta dagar låter det som ren och skär magi i mina öron. Att slyngelpop som kännetecknas av tvära kast, ettriga gitarrslingor och lite skrikig allsång kan vara tilltalande var kanske inte någon nyhet, men att ett i princip okänt band som jag mest sprang på i förbifarten kunde nå sådana här höjder var desto mer oväntat.

Skivan släpptes den 14 april på Lujo Records.

Pomegranates - Corriander
Pomegranates - Everybody, Come Outside!

2 Comments:

Blogger Zebastian said...

hehe, hade precis skrivit ett omdöme om skivan som jag bara skulle läsa igenom en gång när jag surfade in och såg denna. Nu får den ligga i träda ett tag.

Kan dock inte göra annat än att hålla med dig Johan. Suverän skiva.

16 juni 2009 13:26  
Blogger Johan said...

Haha. Great minds think alike, brukar det ju heta.

17 juni 2009 00:10  

Skicka en kommentar

<< Home