tisdag, juni 02, 2009

The Rest - Everyone All At Once

Vissa gillar överraskningar. Andra gör det inte.

Jag gillar överraskningar och kanadensiska The Rest är med stor sannolikhet den allra trevligaste överraskning jag fått hittills i år. Åtminstone på musikfronten. De kom från till synes ingenstans och deras andra album Everyone All At Once förtjänar till synes att vara exakt överallt. Vissa dagar överväger man att låta den här bloggen gå i träda och då är det tur att band som The Rest får en på bättre tankar.

Det sju huvud starka bandet kommer från Hamilton, Ontario och genomled efter 2006-års debut Atlantis, Oh Our Saviour någon form av kollektiv identitetskris (vilka skulle inte gjort det efter en sådan titel?) som nästan ledde till att bandet, och personerna det består av kollapsade helt och hållet. På sant finn dig själv-manér packade de således sina instrument och gjorde en populärmusikalisk Dr Phil genom att byta storstadsturbulensen mot naturens tystnad i jakt på (re)kreation. Under våren 2007 lät de sig slukas av Kanadas storslagna natur och skapade skissen till vad som skulle bli bandets andra album Everyone All The Time.

Det verkar som att det vedertagna knepet att så att säga fly fältet fungerat ännu en gång, för Everyone All At Once är faktiskt ett strålande album och som sig bör med musik inspirerad och skapad av naturkraft så är det sprängfyllt av pretentioner. Till skillnad från bandets studentspexiga pressfoton så har deras musik en högst allvarlig ton och albumet kan sammanfattas som en eskapad av primalskrin, tempoväxlingar och melodier klarare än Lake Ontarios vatten. Det hela låter som om en medlem vardera från Arcade Fire, Islands, Balmorhea, Mew, Wolf Parade, Sigur Rós och My Morning Jacket träffats över en weekend för att bräcka varandra i kategorin mest traumatisk barndom för att veckan efter spela in en skiva om det.

Liksom det kanadensiska landskapet så blandas i musiken det höga med det låga och tystnaden som här och var vilar över produktionen virvlar plötsligt och snabbt iväg i vildsint orkestrerade strömmar av gitarr, fiol och sång. Albumets två bästa låtar, Modern Time Travel och Walk On Water, har fungerat som soundtrack till de senaste veckornas vädersvängningar och albumet som helhet har med sin svärta hög potential att växa sig ordentligt starkt.

The Rest - Modern Time Travel (Necessities)
The Rest - Walk On Water (Auspicious Beginners)

Bandets hemsida respektive myspace.

2 Comments:

Anonymous Oscar said...

Jag tackar något oerhört för rekommendationen. Första lyssningen var överrumplande och jag är förvånad över att den skivan inte fått mer uppmärksamhet.

5 juni 2009 kl. 12:12  
Blogger oskar. said...

Oscar: Javisst är det så. Jag tror att de blivit uppskrivna en del i Kanada och deras debut ska också vara något att fördjupa sig i enligt flera källor. Det är bara att hoppas att fler upptäcker dem för det känns som att de kan charma en tämligen bred publik ändå.

5 juni 2009 kl. 16:32  

Skicka en kommentar

<< Home