Islands - Vapours

Nyheten om att Islands hade nytt på gång mottogs inte direkt med jämfotahopp i mitt residens. Fjolårets relativt taffliga Arm's Way lämnade mer att önska och efter att nyhetens behag behagade lämna mitt sinne så har den, förutom briljanta Creeper, inte bortklemats med några direkta återfall. Snarare har debuten Return to the Sea fått mer utrymme och är det något man saknat med Islands så är det viljan och kreativiteten de uppvisade där och då.

Bandet, som påtagligare än tidigare mest kretsar kring Nick Diamond (se omslagsbild), verkar inte ha hittat den tappade gnistan utan det känns som att de klämmer fram ett tredje, ganska trist album, mest på slentrian. Av bara farten helt enkelt. Här finns i vanlig ordning några paradnummer, No You Don't och Shining är väl värda att kolla upp, men om det här hade varit en debut hade jag knappast lagt tid på att kolla upp en eventuell uppföljare. Det känns smått beklagligt att Islands, som för ett par år sedan framstod som ett högst lovande band med ett eget uttryck, slarvat bort motivationen. Den udd de satt inne på verkar utslätad för länge sedan. Trist men sant.

Islands - No You Don't (via Pitchfork)