Symfoniorkestern - Tänd eld på dig själv (för det du tror på)

Det finns många saker jag är svag för. Jag är svag för ep-formatet, jag är svag för fånig pop på svenska och jag är svag för skraltiga hemmainspelningar. Symfoniorkestern flirtar med samtliga dessa svagheter och gör det stundtals på ett så charmerande sätt att jag ibland bågnar under i barnslig förtjusning. Man skulle kunna säga att jag var fast redan när jag fick reda på att det fanns ett enmansband som kallade sig Symfoniorkestern. Av någon anledning finner jag det fullkomligt briljant, vissa dagar är jag inte mer komplex än så.

Bandet, som för det mesta bara består av Pär Fredriksson, har tidigare släppt ifrån sig en ep och rent musikaliskt så kretsar det oftast kring fantasieggande instrumentaler. Ett visst släktskap med Detektivbyrån känns uppenbart redan vid första lyssningen då Symfoniorkestern, liksom sina värmländska kollegor, på ett effektivt sätt lyckas blanda ett uns gullighet med en relativt karg kärna. Melodierna ligger i framkant och är ungefär lika enkla att känna sig hemma i som vilken Tove Jansson-illustration som helst.

Bandets andra ep, Tänd eld på dig själv (för det du tror på), släpptes för bara några veckor sedan och fungerar utmärkt som ett litet ljus i mörkret. Titelspåret, som är det enda spåret med regelrätt sång, får betraktas som epns topp och påminner i sin enkla skevhet en hel del om Suburban Kids With Biblical Names. Refrängen innehåller dessutom vinterns hittills mest briljanta textrad: Pripps blå 7,2 / Tänd eld på dig själv för det du tror på. Jag måste säga att det känns betryggande att öldrickning står på kvällens schema. Med Symfoniorkestern i lurarna är det lätt att man blir abstinent.

Symfoniorkestern - Tänd eld på dig själv (för det du tror på) EP (zip-fil)

Här kan man läsa en intervju med bandet.