Aerial

Mina absoluta favoriter i postrocksgenren, Explosions in the Sky, släppte tidigare i år ifrån sig ytterligare en riktigt stark skiva, "All of a sudden i miss everyone". Vi behöver dock inte längre sätta vårt hopp till Austins söner utan kan egentligen nöja oss med att kasta ett getöga norrut, mot Sandviken. Från Sandviken kommer nämligen kvintetten Aerial som just släppt sin andra skiva, "The Sentinel" och det är utan tvekan den mest intressanta svenska skivan i genren som jag stött på hittills. Aerial förenar Explosions in the sky-melodier med Mogwai-tyngd och Mono-noise, och som om inte det vore nog bjuder de dessutom emellanåt på vemodigt vacker sång, sång som ligger så långt bak i ljudbilden att den tycks kämpa för att inte kvävas av de massiva gitarrväggarna. Resultatet är briljant, "The Sentinel" är ett utomordentligt paket med skandinavisk ångest. Scraps of Tape, Ef, Logh och Ellis the Vacuumchild i all ära, men Aerial har med "The Sentinel" gjort den allra finaste svenska skivan i genren jag hört än så länge.

Aerial ligger på Nomethod Records som för övrigt också gav ut Mixtapes & Cellmates trevliga andra Ep "If there is silence fill it with longing". Aerial-låten nedan finns som gratis mp3-singel i Zip-format på bandets hemsida, men sedan jag utgår från att ni är lika lata och bekväma som jag själv har jag extraherat den och lagt upp den på Zshare åt er istället.

Aerial - My God, It's Full of Stars (Zshare)

The Foundry Field Recordings

Återigen är det dags att krypa till korset och skriva några rader om ett nyupptäckt släpp från 2006. Denna gång är det Columbia-kvartetten The Foundry Field Recordings och deras album "prompts/miscues" som står i centrum. Bland influenserna brukar Built To Spill, Grandaddy och The Shins nämnas. Som vanligt är det inte klockrena beskrivningar, men inte heller helt åt skogen. Skivan är något ojämn, men har väldigt fina toppar och sångaren Billy Schuh har en röst som är genomgående behaglig att lyssna till. Starka motståndare till bredbenthet kan nog stöta på vissa motbjudande element, men jag tycker att det funkar och jag brukar ändå vara ganska kritisk till sådana tendenser.

The Foundry Field Recordings - Buried underneat the winter frames (Zshare)
The Foundry Field Recordings - Battle brigades part II (Zshare)

Los Campesinos!

Los Campesinos! från Cardiff har släppt en färgsprakande EP i form av "Hold On Now Youngster". Det är inte annat än att jag blir sugen på att slipa till danssulan och slå klackarna i taket när jag hör "You! Me! Dancing!". Los Campesinos! låtmaterial präglas av extremt fastetsande, glada melodier den dansanta indiepopen är som gjuten att spelas ute på indieklubbarna. På hemsidan kallar sig alla medlemmarna i bandet för "Campesinos!" i efternamn (på bästa Ramonesmanér), jag vet inte vad jag ska tycka om den saken. Det låter lite Pavement, lite Broken Social Scene och det kommer förhoppningsvis att få dig på lite bättre humör. I vilket fall som helst fungerade det på mig!

Los Campesinos! - You! Me! Dancing! (Zshare)
Los Campesinos! - Death to Los Campesinos! (Zshare)

But all the reasons I gave were just lies, to buy myself some time

Idag har varit den bästa arbetsdagen för mig någonsin. När jag motvilligt tog mig upp idag i svinottan upptäckte jag nämligen att Arcade Fire's "Neon Bible" fanns tillgänglig för nedladdning i sin helhet. Den har gått runt, runt, runt hela dagen i min iPod och jag vet i ärlighetens namn inte vad jag ska säga. Superlativen och spekulationerna kring den här skivan har fullständigt haglat under ett bra tag och nu när det äntligen blivit dags överträffar den till och med mina förväntningar. Jag skulle kunna skriva en novell om "Neon Bible", men jag orkar inte. Dessutom finns det hundratals andra indiebloggare som fullständigt kommer att analysera sönder varenda låt på skivan. Men vad hade vi egentligen, om sanningen ska fram, väntat oss? Arcade Fire har aldrig lämnat ifrån sig något dåligt, och kommer antagligen aldrig göra det heller. Jag skulle bli väldigt förvånad (för att inte säga imponerad) om någon lyckas bräcka det här i år. Vågar tyvärr inte lägga upp några spår från skivan. Jag är ledsen, men ni får improvisera.

Four Winds

"Four Winds EP" antyder, liksom "Endless Entertainment" gjorde, att Bright Eyes med sin kommande fullängdare "Cassadaga" är på väg mot ett sound där hans country- och bluesinfluenser får mer genomslag. Således har han på sätt och vis återgått mer till hur han lät före dubbelsläppet med elektropop-inspirerade "Digital Ash in a Digital Urn" och avskalade "I'm Wide Awake, It's Morning". Jag välkomnar det, det finns några riktigt fina spår på EP:n, men i sin helhet uppvisar Conor den här gången dessvärre en svagare form än vi är vana vid. Därmed inte sagt att den här EP:n är överflödig. Topparna är som vanligt riktigt höga, som i exempelvis sista spåret "Tourist Trap" och framförallt, i fantastiska "Reinvent the Wheel". Inte ens de mest cred-medvetna kan neka storheten i denna lilla stänkare.

I'm sure the TV sets will tell us when someone reinvents the wheel,
until then I'll have a million conversations about shit that isn't real.

Bright Eyes - Reinvent The Wheel (Zshare)

Andrew Bird

Andrew Bird brukar ofta sållas in i den knappa skara som ägnar sig åt att skriva och spela in så kallad "fiolpop". Den föregående skivan "The Mysterious Production of Eggs" från 2005 innehöll många fina poplåtar och efter några genomlyssningar av den nya skivan verkar det som om även denna håller hög klass. Den låter däremot lite annorlunda gentemot tidigare, men Andrews röst är fortfarande väldigt behaglig att lyssna på och hans goda melodikänsla lyser igenom även denna gång. Nedan finns två av skivans bättre låtar. Och ja, han visslar sig igenom ett solo på "Cataracts", men om man bortser från det så är låten fantastisk.

Andrew Bird - Simple X (Zshare)
Andrew Bird - Cataracts (högerklicka och "spara som")

Myths of the Near Future

När jag först läste om brittiska trion "Klaxons" kallade man deras musik för "neu-rave", en genrebenämning som i mina öron inte lät särskilt tilltalande. Med sina svåråtkomliga vinylsjuor som "Atlantis to interzone" och "Gravity's Rainbow" gjorde de också ett relativt svalt intryck på mig och jag hade lite svårt att förstå den stora hypen kring dem, som drog igång ordentligt under hösten förra året. Det var egentligen först med singeln "Golden Skans" som jag insåg att något riktigt intressant var på gång att hända. När nu skivan finns tillgänglig i sin helhet är det bara att konstatera: det här är ett av årets mer intressanta släpp och "Myths of the Near Future" kommer förmodligen kunna siktas på en hel del årsbästalistor i slutet av 2007.

På skivan fyller nämligen de mer disco- och raveinfluerade låtarna som jag tyckt mindre bra om som singlar en viktigare funktion - de kompletterar det mer noiseindie-karaktäristiska soundet med både tyngd och smuts. Inte sedan Primal Screams "Exterminator" har jag upplevt dansant disco-indierock med samma nerv och - ja... jag ska faktiskt använda ordet, även om det bär mig emot: "sväng". Så om du tycker det här låter intressant eller bara vill ha koll på vad alla dj:s förmodligen kommer att spela på dansgolven under vårens gång föreslår jag att du börjar bekanta dig med "Klaxons" debutskiva.

Klaxons - Two Receivers (Zshare)
Klaxons - As Above, So Below (Zshare)

The Go Find

Den skiva signerad 2007 som hittills är etta på min lista över årets album (det har faktiskt redan släppts/läckt en hel del titlar) är Ben Coopers projekt "Radical Face" med skivan "Ghost". Den kommer att släppas på ständigt pålitliga och älskvärda bolaget "Morr Music". En annan artist signerad Morr är belgiske elektropopparen Dieter Sermeus och hans projekt "The Go Find". Uppföljaren till fullängdsdebuten "Miami" kommer snart att finnas ute och heter "Stars on the Wall". Skivan låter väldigt trevligt, om än något lugnare än "Miami". Dieter har en mycket fin sångröst och såväl elgitarrer som akustiska gitarrer samsas med programmerade rytmer och elektronikinslag i de ganska strukturerade poplåtarna. Jag råder er att kolla upp "The Go Find" om ni inte redan gjort det!

The Go Find - Dictionary (Zshare)

Parenthetical Girls

Det är väl bara att erkänna att jag också varit lite ouppmärksam och därmed gått miste om en del fina skivor som släpptes under föregående år. "Safe as houses" med Parenthetical Girls kom i somras, men jag har inte tagit mig an den förrän nu. Trots utebliven hemsida har jag lyckats vaska fram att det är Zac Penningtons brustna stämma som hörs över de väl tilltagna arrangemangen. Bandet brukar ofta liknas med Xiu Xiu, vilket kanske är en väl enkel parallell, men ändå inte helt avlägset ifrån sanningen. Det finns däremot inga experimentella inslag på denna skiva, vilket får ses som positivt. Stillsamt och stundtals väldigt vackert är en lite klyschig, men ganska lämplig beskrivning av hur det låter.

Parenthetical Girls - The four platitudes (Zshare)
Parenthetical Girls - Stolen children (Zshare)

Dirty On Purpose

Så, dags för ännu en skiva jag missade 2006: Brooklynkvartetten "Dirty On Purpose" och deras "Hallelujah Sirens". Soundet är i mina öron något kluvet på skivan, fast inte kluvet på något dåligt sätt. Första halvan är klassisk NY-indie med CYHSY- och Interpol-vibbar, andra halvan är mörkare, larmigare shoegazepop där delaymattorna får större utrymme. I sina mer shoegazepräglade låtar påminns jag också om kanadensiska "The Airfields", som släppte en av de EP:s som spelats allra flitigast hos mig under förra året. Nåväl, hoppas ni tycker om det här!

Dirty On Purpose - Light Pollution (Zshare)
Dirty On Purpose - Always Looking (Zshare)

I wanted you to feel the same

Trots att Radio Depts "Pet Grief" inte levde upp till mina skyhöga förväntningar innehöll den ändå ett par av förra årets bästa låtar. En av favoriterna var "I wanted you to feel the same", som nu har kommit i en väldigt fin "mash up"-version tillsammans med The Knifes låt "Marble house". Det är Devolve som står för hantverket, men jag vet egentligen ingenting om vem som ligger bakom detta alias. Ladda ner och lyssna ändå, det låter nästan oförskämt bra.

Radio Dept - I Wanted You to Feel the Same (Devolve’s Marble House Edit)

Step Aside

I ärlighetens namn tilltalas jag väl inte särskilt mycket av de ambientspår "Tobias Hellkvist"har utlagda på sin sida. Men när han gör en cover på danska "Efterklang"s "Step Aside", från deras "Tripper" låter det vansinnigt vackert. Ett utomordentligt soundtrack till dessa mörka vinterkvällar.

Tobias Hellkvist - Step Aside (Efterklang cover) (Zshare)

Fog

Minneapolis experimentella "Fog" släppte år 2003 den rosade skivan "Ether Teeth". I fjol gav de ut EP:n "Loss Leader", vilket jag missade helt, men som tur är upptäckte nu i dagarna. I början av detta år ska Andrew Broder och hans kumpaner tydligen komma med en ny fullängdare med gästspel från bl.a. Why, Andrew Bird och inte minst Phil Elvrum (The Microphones!). Musiken är väldigt experimentell, såhär beskrivs "Fog" på deras sida:

Andrew Broder firmly establishes himself as the head of the “Keep Indie Rock Weird” contingent, and God bless him for it. He’s as comfort- able building tracks from steady Neutral Milk acoustics (not to mention slide guitar and percussive brass) as he is working with the wild electronics of what sounds like howler monkey robot-sex. A Notwist guest spot and mammoth vacuum-cleaner guitars don’t hurt either.

Nå? Det där lät inte särskilt dumt, eller hur?!

Fog - 10th Avenue Freakout Pt. 2 (Zshare)

Dishwasher

För en vecka sedan skrev jag om hur mycket jag tycker om pojkarna i "Miracle Fortress" och "Think About Life". Jag har nu dessutom kommit över hela Miracle Fortress-EP:n och den är inte dum alls. Förutsägbar som jag är ska jag fortsätta tjata om dessa kanadensiska casionördar - inte för att det varit brist på ny musik under senaste veckan, utan helt enkelt för att de spelats flitigast och berört mig allra mest. Det skulle kännas meningslöst att skriva om "Clap Your Hands Say Yeah's" trista uppföljare eller besvikelsen efter "The Bird & the Bee"-skivan när detta faktiskt är vad jag intresserat mig för. Hursomhelst, "Dishwasher" är sångaren från "Think About Life", Martin Cesar och här är musiken mindre energisk. Ofta är en keyboard-trummaskin och casiosynthar enda kompet till Cesars fina små låtar. Det är lätt att dra jämförelser med både "Casiotone for the Painfully Alone" och "Mount Eerie".

Dishwasher - Again and Again (Zshare)

Endless Entertainment

För många är han konstlad och emotionell på ett sätt som bara kan tilltala 17-åringar med svart, hennafärgat hår. För andra är han en innovativ, pålitlig och ständigt levererande alt-countryartist. Jag tillhör uppenbarligen den sistnämnda av de båda kategorierna med tio titlar i skivsamlingen och ett ständigt återkommande till skivor som "Fevers & Mirrors" och "Bright Eyes" otroliga EP "There is no Beginning to the story". Den nya låten kommer att vara med på kommande skivan "Cassadaga" som tyvärr inte släpps för än 9 April. I början av mars får vi dock höra sex nya spår på EP:n "Four Winds". Endless Entertainment tilltalade mig inte särskilt mycket när jag i julas först hörde den, men efter några genomlyssningar får man nog ändå konstatera att han trots allt gjort ganska bra ifrån sig... än en gång. Det här är dock långt ifrån så bra som Conor Oberst tidigare bevisat för oss att han faktiskt kan prestera. Vi hoppas på starkare spår på EP:n och fullängdaren!

Bright Eyes - Endless Entertainment (högerklicka och spara som)

Maps

Tack vare våre trevlige vän Biff fick vi på hans finfina blogg "Biffs Skivtips" tipset om en alldeles förträfflig artist, "Maps". Hans EP "Start Something" kom förra året och en fullängdare verkar vara på gång. "Maps" är drömsk hemmainspelad elektropop och många har liknat honom vid allas vår favorit, "khonnor". Visst kan man hitta beröringspunkter med "khonnor", men "Maps" är fartigare och rakare, låtarna är mer uppbyggda enligt den klassiska popmallen med vers, refräng osv. Jag kommer stundtals att tänka på både "Julian Fane" och "Figurine". Hursomhelst, det här är bra. Lyssna själva, och Biff... Tack!

Maps - Sparks in the Snow (Zshare)

Cloud Cult

Jag ska hålla mig kortfattad för nu ska musiken få tala för sig själv.

Lyssna! Det här är en skiva som har all potential i världen att få räknas till de absolut bästa 2007. Eller så överdriver jag, men vad spelar det för roll? Lyssna!

Cloud Cult - Take Your Medicine

Skaffa nu så fort som möjligt nya plattan "The Meaning of 8" som ges ut i början av februari. Ni lär inte ångra det.

Och så kan ni ju läsa på lite om bandet, for the heck of it.

Au Revoir Simone

Elektropop-trion "Au Revoir Simone" från Brooklyn släpper en ny skiva den 3:e mars. "The Bird of Music" heter den och den låter stundtals otroligt bra. Det är ibland lätt att tro, som när man hör exempelvis bifogade "Sad Song", att Au Revoir Simone är från Tyskland och ligger på respekterade skivbolaget "Morr Music", men icke! De ligger på "Moshimoshimusic"oavsett hur mycket "Guther", "Ms John Soda" och om man ska vara lite generös: "Lali Puna", det faktiskt stundtals låter om deras spröda keyboardpop. För den som är intresserad kommer de tre damerna dessutom för att spela på Debaser i Stockholm den 16:e Januari.

Au Revoir Simone - Sad Song (Zshare)

It was all for the money!

Graham Van Pelt från Montreal är inblandad i en rad olika projekt. De två som intresserat mig allra mest hittills är "Think About Life" och vad som jag förstått är hans soloprojekt "Miracle Fortress". Think About Life släppte sin debutskiva förra året och det är en extremt energisk och skev skiva, som jag tycker väldigt bra om. Sången är nervig och desperat i båda projekten, den som föredrar skönsång gör nog bäst i att hålla tassarna borta. Van Pelt håller nu på att spela in sin fullängdsdebut med Miracle Fortress för "Secret City Records". I väntan på den föreslår jag att ni ger er ut och försöker få tag Think About Life's fullängdare och de Miracle Fortress-spår som finns tillgängliga. Ep:n "Watery Grave" finns ute, men jag har inte lyckats få tag i hela ännu. Om någon annan har det vore jag extremt tacksam för ett mail!


Miracle Fortress - Eschatolagy (Zshare)
Think About Life - Money (Zshare)

Malajube

De fransksjungande kanadensarna "Malajube" släppte enligt min mening en av de mest underskattade skivorna under föregående år, "Trompe-l'oeil". Det är en skiva som fått mycket speltid i min iPod, men som kräver ett par genomlyssningar och en viss böjelse för det franska språket för att uppskattas till fullo. Under de senaste veckorna har jag sett det skrivas en hel del om dem på amerikanska bloggar, vilket är kul. Hursomhelst, jag upptäckte först i samband med inlyssningen av den senaste skivan att Malajube faktiskt släppte från sig en skiva även under 2004. "Le Crompte Complet" är deras debutskiva och spelades in av Martin Pelland från "The Dears". Också debuten håller hög nivå, men är väl om sanningen ska fram i sin helhet inte riktigt lika vass som fjolårets skiva. Malajubes musik är ganska skramlig och sången pendlar mellan finstämd skönsång och uppkäftiga körer. Där passar det franska språket som hand i handske, även om jag knappt har en aning om vad de egentligen sjunger.

Från "Trompe-l'oeil" (2006):
Malajube - Etienne d'aout (Zshare)
Från "Le Crompte Complet" (2004):
Malajube - La Valérie (Zshare)

Nya spår från Arcade Fire

Nu har det läckt ytterligare två spår från kommande Arcade Fire-albumet "Neon bible". Ljudbilden är något mörkare än tidigare, men det låter fortfarande bra. "Black mirror" ska tydligen släppas som första singel. Håll till godo!

Arcade Fire - Black mirror (högerklicka och "spara som")
Arcade Fire - Black wave/bad vibrations (högerklicka och "spara som")

Kisses Are Always Promises

Jag ska också med denna post blicka bakåt i indiehistorien. Californienbaserade gruppen "Rocketship" släppte förvisso också en skiva under 2006, men det är inte om den detta inlägg kommer att handla (eftersom det var en tämligen trist historia). Inlägget kommer istället naturligtvis handla om skivan med den vackra titeln "A Certain Smile, A Certain Sadness" som gavs ut 1996 på Slumberland. En skiva där söt 60-talsinfluerad pop med medryckande melodier möter brittisk shoegaze med fantastiskt gitarrskrammel och trevliga elorgel-mattor. Frontmannen Dustin Reske levererar på den här skivan med sin finfina röst ypperliga popkängor som exempelvis bifogade "Your New Boyfriend", men visar också upp en extremt melankolisk sida i form av flera nedstämda, suveräna ballader. Den här skivan har framförallt under senare dagar blivit något av en favorit för mig. Det är en indieklassiker som betydligt fler borde ta del av!

Rocketship - Kisses Are Always Promises (Zshare)
Rocketship - Your New Boyfriend (Zshare)
Rocketship - We're Both Alone (Zshare)

Hockey Night

Jag blev inspirerad till ännu en bakåtblickande post. Den här gången blickar jag inte lika långt tillbaka i tiden, utan endast till år 2005 då Hockey Night släppte ifrån sig sitt briljanta album "Keep guessin'". Bandnamnet till trots är det inte redaktionen bakom TV4:s tittarsuccé "Hockeykväll" som ligger bakom. Enligt den information jag har är det ett enmansprojekt av Paul Sprangers från staden St Paul i den amerikanska delstaten Minnesota. Om man är förtjust i Pavement så kommer man definitivt att uppskatta detta. Emellanåt låter det så likt Pavement att det nästan blir löjligt, men jag gillar det ändå. Melodierna är starka och gitarrspelet uppfinningsrikt, dessutom har Spranger en väldigt tilltalande röst.

Hockey Night - Get real (högerklicka och spara som)

"It's a shame / but it's funny how I / could never find / the words to describe / how I feel / so restless for more/"

Den här bloggen handlar mestadels om ny musik, men att kasta ett öga i backspegeln emellanåt skadar ju inte heller. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att skriva några rader om det brittiska bandet Seafood och deras andra skiva. "Surviving the quiet" släpptes år 2000 och är en av de skivor som ligger mig allra varmast om hjärtat. Tyvärr har den aldrig blivit särskilt omskriven och de gånger jag sett den nämnas har omdömena varit tämligen svala. Det är lite tråkigt att en så bra skiva har gått de flesta obemärkt förbi. David Line (sångare och gitarrist) har en silkeslen och säregen röst, men drar sig inte heller för att skrika till emellanåt. På skivan blandar man finstämda partier och lite skränigare stycken om vartannat, bakom oväsendet lurar dock alltid en tilltalande melodi. På hemsidan nämns Sonic Youth, Pavement och Pixies bland influenserna. Bandet är fortfarande aktivt och har släppt flera skivor efter denna, men de har tyvärr inte nått upp till samma höga nivå.

Seafood - Dear leap the ride (högerklicka och spara som)
Seafood - Led by bison (högerklicka och spara som)

Paper Airplanes!

Via "I Guess I'm Floating" kom jag i kontakt med Kansas "Paper Airplanes" och deras fullängdare "Boyhood". Paper Airplanes ett genuint, gitarrbaserat indieband som påminner mig om favoriterna "Built to Spill", "Arcade Fire" och "Wolf Parade". Men Paper Airplanes är också något eget, de har en ljudbild och ett låtmaterial som i varje fall för min del är ganska oförutsägbart. Märkligt nog har Paper Airplanes inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, trots att "Boyhood" släpptes redan 2005. Jag rekommenderar alla som har ett öra för ovan nämnda akter att undersöka den här skivan. Nedan två mycket fina spår från skivan.

Paper Airplanes - Fences (högerklicka och spara som)
Paper Airplanes - True Men Like You Men (ZShare)

Dashboard - inte längre radiorip!

Ok. Glöm radiorippen. Inatt dök en studioversion av "Dashboard" upp. Jag tycker för övrigt att det är en riktigt bra "Modest Mouse"-singel! Och nej, soundet har inte förändrats sedan Johnny Marr blev medlem i gruppen. Isaac Brock låter lika briljant jävla nervig som vanligt! Mycket nöje!

Modest Mouse - Dashboard (ZShare)

Why can't you be the one I love?

De är från Göteborg. De har ett riktigt sunkigt bandnamn och deras hemsida ser ut att vara utformard 1995. Men det gör inte särskilt mycket när musiken är så trevlig att den kunde getts ut på Sarah Records i början av nittiotalet! Möt "The Electric Pop Group" som släppte sin debutskiva i december. På hemsidan finns fler låtar att ladda ner och lyssna på.

The Electric Pop Group - Why Can't You (högerklicka och spara som)
The Electric Pop Group - Walk Away (högerklicka och spara som)

Modest Mouse - Dashboard

Glädjen var stor under gårdagskvällen då vi äntligen fick höra hela Patrick Wolf's "The Stars" i bra kvalitet. Glädjen, i alla fall för egen del, är om möjligt ännu större när jag upptäcker att "Modest Mouse" kommande singel från albumet "We Were Dead Before the Ship Even Sank" finns rippad från radio. Trist med radiorip jag vet, men i alla fall bra mycket bättre än de liveversioner jag lade upp i höstas! "Dashboard" påminner i soundet om singlarna från föregående album. Det låter lovande inför skivan som, vad jag har förstått, ännu inte har något releasedatum. Jag kryddar avslutningsvis inlägget med en gammal, men otroligt fager, turnéposter.

Modest Mouse - Dashboard (Radio Rip) (Zshare)

Putte Varg är tillbaka! Hallelujah!

En av mina förebilder/mentorer/idoler/drömmar/stjärnor/gudar/övermänniskor släpper till våren sitt tredje, och mycket efterlängtade, album "The Magic Position". Här är en heeelt fantastisk låt från skivan som heter "The Stars". Lyssna. Njut.
(Och nej, det är inte samma radiorip som cirkulerade under hösten - det är studioversionen, direkt från skivan!)

Varsågoda.
Patrick Wolf - The Stars

Sammanfattningar och förväntningar

2006 har varit ett OK musikår. Vissa vill göra gällande att det har varit det bästa musikåret sedan jag-vet-inte-när. Det stämmer inte. 2005 var bättre. Dock har 2007 alla förutsättningar som finns för att det skall bli det bästa musikåret på ett mycket bra tag. Här följer nu mina tio favoritskivor från 2006, och de tre album jag ser mest fram emot 2007, i den ordning jag tror att de kommer att placera sig. Onödiga spekulationer givetvis, men värre saker har inträffat.

Då kör vi.

01. Junior Boys - So This Is Goodbye
02. The Knife - Silent Shout
03. Beirut - Gulag Orkestar
04. Hot Chip - The Warning
05. Thom Yorke - The Eraser
06. Max Richter - Songs From Before
07. Jóhann Jóhannsson - IBM 1401, A User's Manual
08. Helios - Eingya
09. Benoît Pioulard - Précis
10. Electric President - S/T


Och 2007.

01. Arcade Fire - Neon Bible
02. Patrick Wolf - The Magic Position
03. Postal Service - ???

Så, färdiglistat för den här gången. God fortsättning!

Golden Skans

"Klaxons" har ni säkert hört talas om för längesen då det skrivits en hel del om dessa unga britter. Singeln "Golden Skans" släpptes nu i december på "Because Music" och är betydligt starkare än de låtar jag hört med dem tidigare. Fullängdaren "Myths of the Near Future" släpps 29 Januari och kan förmodligen bli väldigt intressant!

Klaxons - Golden Skans (zShare)